2012-07-20
Lyxen att få träna!
I oktober voltade jag med bilen och skadade mig rejält. Bl.a bröt jag ryggen på två ställen.
När jag kände hur ryggen gick sönder upplevde jag den största skräcken jag känt i mitt liv!
Dramadrottningen inom mig rullade upp bilder av hur jag skjutsades ut i rullstol och matades genom sugrör.
Det visade sig att jag hade gått händelserna lite i förväg för kotfrakturerna var stabila och jag kunde stapla omkring i sjukhuskorridoren redan dagen efter
Rehabiliteringen har gått bra. Smärtsam såklart,men det kan jag ta. Långsam, men någon gång ska man väl lära sig vara tålmodig? Varje litet framsteg jag gjort har framkallat hejdlös glädje i mig! Som när jag två veckor efter olyckan kunde kämpa mig upp ur sängen utan hjälp, HURRA!
Tänkte att jag aldrig mer ska ta något för givet igen!
Nu har jag haft några månader när jag kunnat tränat och utövat alla mina intressen helt utan smärta och utan att bromsa, vilken befrielse!
Jag har jag njutit i fulla drag av att kunna åka längdskidor, simma, dansa, yoga, springa, cykla skogsstigar, downhill och klättring.
Det känns så lyxigt att ha en kropp som tillåter mig göra vad jag vill och ben som bär mig vart jag vill. Är tacksamt medveten om alla vackra skogsstigar, solstrilar mellan träden, fågelkvitter, dofter, frisk luft och den härliga känslan av arbetande muskler, djupa andetag och värmen som sprider sig i kroppen och lagrar allt i minnesbanken. För det kommer definitivt komma en dag när lyxen att röra sig obehindrat inte längre finns.
Det jag har svårt för i den här rehabhistorien är bakslag, Vilket jag har fått nu.
En inflammation i ryggen som hindrar mig från att jobba, träna och allt annat, hugger i ryggen så fort jag gör nått.
Har återigen fått plocka fram mina pensionärsstavar som jag ska ta promenader med och det känns som jag halkat tillbaks ett halvår i utvecklingskurvan.
Vart så besviken, arg och less, i en dag. Sen får man sluta tycka synd om sig själv och ta tag i det istället. Så nu försöker jag lära mig att njuta av att vila, vilket jag tydligen måste göra ett tag. Se det som en semester. En förbannat tråkigt semester.
Har inte tränat på två veckor nu och varje muskelfiber i min kropp skriker efter att få springa eller cykla!
Tydligt är att jag missat något väsentligt i min rehab, nämligen att träna upp styrka i bål och axlar. Så nu (så fort inflammationshelvetet har försvunnit) har jag två alternativ, börja paddla kajak eller stänga in mig på ett gym.
Inte ett svårt val när det är sommar och jag bor granne med älven
//Mallan
En vanlig dag i parken
Jag verkligen älskar att hänga i cykelparken! På mina lediga dagar finns inte sola, bada och chilla så länge parken är öppen.
Jag brukar åka dit vid 09:30 och ta en kaffe o prata lite. Sen åker jag 2-4 åk och så blir det kaffe, vatten o frukt. Jag tycker man är lite segstartad på morgonen och det känns ofta som att man inte kommer kunna cykla särskilt bra, det går sakta och man gör fel.. Men ju längre in på dagen man kommer desto bättre går det. Mat måste man äta å de görs väl sissådär runt 12:30. Mackan och Emma fixar dagens lunch varje dag nere i serveringen, tänk dom kan göra gomat dom!! Efter lunchen är man ju oftast lite stinn så då chillkör man nåt åk men sen känner man att man fått bra med energi så då är de bara köra stenhårt!! Fast en till paus behövs ju på eftermiddagen också, så lite fika efter kl 14 måste ju hinnas med, sen hojjar man på så gött de går till liften stänger 16:00.. Det bästa är att det varje fredag är öppet till 19:00!!!
cykla pausa cyka pausa
//Tania
Branta backar
Ikväll fick jag sällskap att cykla samma led som jag tog själv dagen innan. En fördel när man cyklar samma led är ju när man sett tidigare hur den ser ut så man vet på ett ungefär vilka vägval man ska ta, vilka stenar man kan skutta över och vilka surhål man kan cykla i och vilka lerhål man ska lura i nån annan i först.. =)
Jag har spd-pedaler på min cykel vilket innebär att man kan klicka i skorna så dom sitter fast i pedalen, med dessa får man med sig kraften i hela tramptaget. Jag fegar lite med dom och vrider ur dom rätt ofta i stökiga skogspartier, detta p.g.a. att när jag började med spd så visste jag inte att man kunde släppa på hur hårt fast dom kan sitta och då har jag med andra ord suttit fast med dom stenhårt och så har det hänt att jag tappat fart i nån stenig uppförsbacke och då behövt sätta ner en fot eller två men suttit FAST och hand(fot)löst ramlat ner i marken och fått mig ett å annat skrapsår. Så under kvällens tur tittade jag på när Magnus cyklade och tänker att satan vad bra och smidigt det ser ut, så jag körde ikväll mer än vanligt med spd-skorna fastsatta -superlätt, tänker jag. Ja så kommer jag till ett parti med våtmark, mossa, rötter och stenar där jag tappar fart, stannar och sedan ska starta upp igen. Jag trampar till och fastnar av misstag i trampan i spd-fästet och naturligtvis får jag inte farten med mig stannar upp igen och får inte ur skon ur pedalen så snart ligger jag ju där på våtmarken å skriker som ett barn efter sin mamma.. AJ bägge knäna fick sig ett slag och armbågen jag tog emot mig med fick ett blodigt skrapsår :/
Vi tog en avstickare från Kramstatjärnsleden och cyklade in på Gruvbergsleden. Det var sjukt lååånga uppförsbackar, vi fick stanna och andas och dricka vatten många ggr under vägs. Menmen, efter varje uppförsbacke väntar en nedförs!! Serpentinvägen som den kallas i skoterspråk har gjort rätt för sitt namn, den är lång, virar nedför som bergcykelparkens led Malin nästan, men med mYcKeT mer stenar och lösliggande sådana. Vi sänkte sadlarna och jag lade i heldämpen på min cykel och satte nästan spännband på bromshandtagen. Det är lite läskigt att köra en vanlig XC när det blir för stökigt underlag och går för mycket nedförs, men RoLiGt var det!
Jag lär dock få träningsvärk efter för mycket bromsande
Dagens lärdom: Ha alltid på knä- och armbågsskydd även under stigcykling!!! =D
//Tania
2012-06-22
Solglimtar
..var idag inte att alla mygg höll på att äta sig mätta på mig.
..var inte då jag fick en pinne i hjulet så min växelförare blev sne.
Utan snarare svetten som lackade, muskler som brände och den otroligt fina leden jag hittade till -Kramstatjärnsleden.
Jag cyklade lite på måfå, jag minns att jag gått den en gång för några år sedan men jag är inte alls bekant med den.
Jag fick inte med mig någon idag så jag cyklade själv. Radio P3 i lurarna och sitt egna tempo är helt okej, rätt skönt att slippa prata med någon och bara få försvinna in i sina egna tankar och ha tystnaden för sig själv där ute i skogen.
Det har ju regnat en del så det är lagomt många surhål man får prova cykla genom eller gå brevid. Och ja, jag blev dyngsur i skorna!
Jag har nog haft för mkt smörj på min sadelstolpe så min sadel har hela tiden åkt ner och blivit för låg. Jag fick tipset av Emil Persson att ta på tandkräm, då skulle det tydligen bli bättre. Så innan turen hävde jag på både tändvätska och så lite tandkräm -tänk så bra det blev! Funkade kalas det där. MEN det är inte säkert det är rätt enligt boken..
Och sist jag cyklade med Klas Hägg, cykelmekanikern på JBP så sa han att Mallan och jag cyklar med för låga sadlar vilket gör att det blir mycket jobbigare. Så gott folk: Höj sadeln! Och ett tips till är att cykla på lägre växlar. Jag har ofta hög växel i så jag får alltid ta i riktigt ordentligt för att komma uppför backar, jag testade med lite lägre och mycket riktigt det känns som att man orkar mycket mer och att det blir lättare att ta sig upp för branta backar utan att vara tvungen att kliva av och leda cykeln.
//Tanian
En bra dag
Hade planerat in en sovmorgon eftersom väderrapporten visade att det skulle bli en regnig söndag men vaknade upp vid 6 och vädret var skapligt så jag gav mig ut på en joggingtur och tog ett morgondopp i älven, uppfriskande med 17 grader i vattnet!
På jobbet fick jag guida en stigcykling runt Sannaleden, en mycket lyckad tur.
Sen var det dags att stå i liften några timmar för lunchavbyte vilket bara är roligt då alla cyklister är så otroligt glada och trevliga.
Jag gillar verkligen cykelfolk. Aldrig några sura miner eller gnäll.
Fick sluta vid två tiden så jag passade på att ta några åk i Barbro.
Sen blev det lite spontan filmning för xc-cykling, så mot Sannaleden ännu en gång som nu badade i solsken. När filmningen väl var klar så var jag hungrig och ölsugen.
(Öl är väldigt bra återhämtningsdryck har jag upptäckt)
Blev en mysig grillkväll på altan hemma i goda vänners lag.
Älskar dagar som blir spontana och allt bara flyter på, och sådana dagar finns det massor av i somriga Järvsö
/Mallan
2012-06-14
Gruvbergsleden
Kom en regnskur idag så vi väntade ut den och drog på kvällskvisten ut på skogscykling, med vetskapen om att det kommer vara lerigt och halt på sina ställen. Men första biten var förvånansvärt fin och torr ändå, sen på slutet kom riktigt djupa ”surhöl”.
Jag gillar gruvbergsleden, det är mycket uppför (om man börjar från elljusspåret hållet) mestadels är den väldigt lätt och fin men några få korta bitar är det mycket rötter och stenar.
Tania kom och mötte upp oss från andra hållet. Den allra sista biten är man tvungen att åka en tråkig traktorväg för att komma tillbaks till Järvsö, men vi håller på att undersöka om man inte kan hitta nån skogsslinga där.
Nästan hemma stannar vi till för att säga hejdå, min sambo Per har känt sig trött och tung i kroppen hela vägen och sätter sig ner för att pusta ut och börjar plötsligt krampa i händer och vader och får stickningar i hela kroppen och svårt att andas samt ser suddigt. Kan det vara vätskebrist tänker vi.. Vi försöker hjälpa honom att få i sig vatten och Tania cyklar iväg och hämtar sin bil och bananer, en Järvsö-bo stannar till och vi får en flaska med saft. Sakta blir han bättre och Tania skjutsar hem oss, väl hemma häller jag i Per resorb -vätskeersättning. Ringer sjukvårdsrådgivningen och dom bekräftar min misstanke om akut vätskebrist.
Nu, en timme senare mår han bra igen!
Blev riktigt orolig där ett tag när han blev smått okontaktbar i bilen på väg hem. Visste faktiskt inte att vätskebrist kunde slå så hårt och att det kunde gå så snabbt! Så ett råd till er som är ute på, är att vara noga med att fylla på med vatten och bra mat dagen innan och under samma dag, samt att ta med någon form av energidryck och kanske något blodsockerhöjande, typ russin eller choklad.
Förutom den dramatiska avslutningen var det en fantastikt rolig och fin tur ![]()
//Mallan
TÄVLING
Det anordnades en tävling i JBP ikväll, en tävlingsserie som körs på fredagar där alla kan vara med. Det handlar inte bara om att köra snabbast utan man samlar även poäng för antal gånger man är med. Hur som så är det på kul. Man triggas lite bara för att det är tävling.
För dagen var tävlingsbanan ”Tuff brud”, det är en röd led med några broar, stenar o trixiga linjer. Jag har själv inte kört Tuff brud alltför mycket och kände idag när jag träningskörde inför tävlingen att jag fegade och fick aldrig riktigt något bra flöde. Men så på tävlingsåket så blir man ju pepp och får lite adrenalinkick och så gjorde jag bästa åket för dagen. Även om det inte kändes jättebra så är det fasiken bra att tävla lite med andra, med sig själv och mot banan för att få lite press för då ser man att man kan bättre på något sätt.
Tuffaste bruden i Tuff brud denna tuffa fredag var JAG ..inte konstigt då enda bruden som tävlade i damklassen var just -JAG.
Skålar med kaffe ur min fina Scottkaffemugg jag vann!
Hoppas på att se fler tävlande den 13:e juli, 27:e juli och 18:e augusti =)))
//Tania
Härligt, parken är öppen!!
I fredags var det öppningsdag för cykelparen. Som jag har längtat!!
Vaknar (naturligtvis alldeles för tidigt, som ett barn på julafton), slänger i mig frukost, packar bilen å städar lite för att döda tid innan jag äntligen får åka iväg till parken. Men naturligtvis tidigare än tänkt -09:15 och liften rullar från 10:00 fast det är ju gött att ta en kaffe och hejja på alla. Japp så upp i liften, pirret i magen är större än någonsin, likaså leendet på läpparna. Barbro blir första åket, som jag saknat henne!! Det blev en heldag i parken med lugna i åk för att känna in sig lite. De andra åkarna fick stå för att ta de nya hoppen i nybyggda leden ”lite för liten” medan jag tittade på =))
Och så blev det många pauser med fika såklart!
Öppningsdagen får 5 av 5 downhillhjul OOOOO!
Mörkbergsleden
Efter en heldag i Järvsö Bergscykelpark med att baxa undan rotvältor stora som elefanter från lederna så var jag inte speciellt sugen på att ge mig ut på cykeltur.
Men Tania och två Jarsepöjkar skulle ge sig ut på mörkbergsleden och den har jag länge velat cykla men aldrig tagit mig för. Så snabbt hem och slänga i sig mat, sen ut med cykeln.
Mycket uppför blir det, brännande lår och vader och flåsigt och svettigt, men skönt!
Några minuters beundran av utsikten, innan myggorna äter upp en.
Sen det bästa! Järvsös absolut bästa singeltrack ner, med superskönt flyt och lite roligt stök.
Att vädret var svalt och skönt med underbar solnedgång gjorde inte saken sämre. Man blir så jäkla lycklig! ![]()
Mörkbergsleden får 5 av 5 cykelhjul OOOOO
//Mallan
2012-05-28
XC i Järvsöskogarna
Jag å Mallan och ett gäng grabbar tog en cykeltur runt Sannaleden. Det känns i armar och händer så här i början att man är lite otränad. Och trots att vi gått och sprungit den här stigen några gånger förut så gäller det att koncentrera sig och parera undan från stenar och rötter. Bra träning!!
Dagens tur får 4 av 5 cykelhjul
OOOO
Tips: Kartor på olika promenad/cykelleder finns på Järvsö Turistbyrå
//Tania
Hejhej!!
Vi är ett gäng tjejer som kommer blogga här i sommar så ni får en liten inblick i våra cykelliv.
Det är inte långt nu tills parken öppnar, man räknar ned dagarna till 1 juni kl 10.00..
Vi har varit upp nu i parken och kikat lite på hur en del av de nya byggnationerna ser ut, det blir bra, det ser riktigt kul ut, vi längtar!
//Tania





![IMG_2872[1]](http://jarvsobergscykelpark.se/wp-content/uploads/2012/05/IMG_28721.jpg)




